måndag 12 september 2011

Vikarie

Jag kan ju inte gärna låta bli att fota bara för att Leican är på service - den digitala tekniken är dock inte riktigt...

...tillfredsställande. Pappas gamla Ricoh har fått hoppa in ett par gånger, den ger ifrån sig ett rejält kaklonk när man tar en bild och känns inte riktigt lika smidig som M4an, men den duger. Man får inte vara för kräsen!

The black fiddle
Ricoh KR5, Pentax SMC-M 50/1.7, Fomapan 400

Jag testade med stående framkallning den här gången, en av rullarna togs under tråkiga ljusförhållanden och jag exponerade lite hur som helst - med insikten att det kanske skulle gå åt skogen. Stående framkallning är ett ganska bra recept sådana gånger, man brukar få fram en hel del användbart. Men Fomapan är kanske inte den optimala filmen för sådana äventyr.

Det hänger liksom ihop
Ricoh KR5, Ricoh 28/2.8, Fomapan 400

Kan man gräva fram en bättre bild än så här från negativet? Säkert. Jag är ganska dålig på att scanna. I mörkrummet brukar jag få bättre resultat tycker jag själv, även om jag är nybörjare där också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar